So far
Jag får återkommande flashbacks. Oftast handlar det om gamla skolminnen, roliga eller traumatiska händelser som jag helt plötsligt minns.
Som tex mitt och Anders påhitt på Flobyskolans toalett, dagen då Emil hoppade in i tegelväggen och blödde, eller dagen då Martin dök och slog av framtanden.
Helt ovärda saker.
Minns även vissa skoldagar ifrån Kinnarpsskolan. Skolresor, SO-lektioner, tekniklektioner, fjortisfester, nacksvingar, pojkvänner.
Jag tror jag börjar bli sentimental. Folk i min närhet pratar om och med mig som om att jag inte kommer finnas här framöver. Det är ju sant men känns ändå konstigt och lite sårande.
Jag fick ingen spalt i 2009 års familjealmanacka.
Jag kommer försvinna och mina familjer kommer fortsätta sina liv utan mig. Och det kommer gå bra.
Helst vill jag att de ska gråta, böna och be för att jag ska stanna.
Då skulle jag känna mig starkare när jag åker.
Då skulle jag vara arg på dom och inte bry mig om vad som händer hemma i Falköping.
Jag tror det är en konspiration.
Planen so far är:
- Lunch med Tora
- Mys med Maja
- Första urvalet på högskoleantagningen är klar
- Personalresa med jobbet
- Julbord med andra jobbet
- Fika + catching up med Frank
- Jul:(
- Juldagen i Uppsala med Maja :)
- Mellandagsshopping
- Nyårsmiddag med Maja, Tora, Emeli
- Nyårsfest med Härjerud, min Härjerud
- Sista veckan på jobbet
- Skjutsa the grann's till planet
- Arbetslöshet
- Flytt
- Skolan börjar?
Dagens Tips: Powertrip med Monster Magnet ( fast Goliath and the Vampires är läskig)
